Förmågan att analysera, historisera och granska bilder och bildflöden kan idag inte överskattas. Men hur är det möjligt att förhålla sig analytiskt till de samtida och historiska visuella kulturer som ofta utmärks av en påtaglig spretighet? Inom visuella kulturstudier kan de empiriska möjligheterna tillåtas förbli många, givet att det framför allt är frågorna - snarare än ett på förhand givet material - som driver analysen framåt.

Dessa frågor utmärks i sin tur av ett antal, återkommande antaganden. Till dessa hör att bilder, i vid bemärkelse, inte passivt speglar en viss tid eller vissa idéer och ideal.

Bilder kan också bidra till att både forma och förändra idéer och ideal, däribland övertygelser, vanor och sätt att förhålla sig till världen. Hur bilder överhuvudtaget görs begripliga kan i sin tur inte särskiljas från hur det är möjligt att ta del av dem.

I stadsrummet eller på en utställning? Via ett mikroskop eller en hemsida? I det privata sammanhanget eller i det offentliga? Metodologiskt finns det ofta anledning att förhålla olika typer av bilder till varandra, snarare än att underordna det analytiska intresset förment självklara inordningar mellan "högt" och "lågt", professionellt och amatörmässigt, centralt och perifert. Genom att bidra med ett aktivt och reflekterande förhållningssätt gentemot såväl samtida som historiska bildkulturer utgör visuella kulturstudier ett värdefullt bidrag till vetenskapliga undersökningar som uppehåller sig vid bildmaterial av olika slag.

Boken vänder sig till dig som vill fördjupa och utveckla dina kunskaper om bilder och visuell kommunikation och som verkar eller planerar att verka inom sammanhang som präglas av bildanalys, bildproduktion eller bildförmedling. Genom empiriskt välförankrade texter ger boken analytiska redskap för att undersöka hur bilder har varit och är en del av att skapa, förmedla och befästa kunskap och erfarenheter, liksom hur bilder kan ge uttryck för värderingar, ideologier och estetiska normer.

Boken inleds med en historiografisk introduktion till forskningsfältet visuella kulturstudier och följs av sex kapitel. I kapitlen analyseras mycket olika material - däribland gatukonst och modebild, porträttfotografi och hängningspraktiker.

I varje kapitel ges konkreta exempel på hur olika analytiska perspektiv, metoder och teorier kan användas för att studera visuell kultur. Boken fungerar därmed som en brygga mellan teori och praktik och ger läsaren exempel på hur det är möjligt att arbeta med olika empiriska material och vad olika analytiska förhållningssätt kan bidra till.

. .